Att flyga flygplan.

God morgon säger vi från ett magiskt Brela. Här är så vackert!!!

Havet är alldeles turkost, träd & grönska växer längs strand kanten & ger oss skugga på eftermiddagen. Strandpromenaden, maten, japp jag är såld. Får berätta mer om Kroatien en annan dag, för idag måste jag få underhålla er. 

Min kärlek i livet är närmare 2 meter lång, väger 3-siffrigt & är född klumpig... 

Att flyga tillsammans med honom är alltid ett äventyr i sig. Gårdagens tur:

Innan vi ens hunnit säga god morgon till flygpersonalen har mannen dragit i huvudet i öppningen till planet. 

Sen är det ju alltid ett jädrar letande efter rätt sittplatser. Det ska ventileras om hur vi ska sitta för att förenkla turen. Stora killen längst mot fönstret, mamman i mitten & pappan längst ut mot gången. Vår minsta kille är som ett yrväder & kastar sig mellan oss tre... 

Om man tänker sig att den 3-siffriga 195cm mannen räknas som 2, så är vi alltså 5 man på 3 trånga platser. #skrattar

Maten kommer in, vilket betyder problem. Ni vet den där brickan man fäller ner som middagen skall äga rum på. Just den brickan blir lätt sluttande mot sätet framför då mannen långa ben är lätt i vägen. = all mat placeras på min & minsta killens brickor. Vips säger det så har mannens öl lagt sig i mitt knä & skummandes kluckar halva denna ut i just mitt knä. Panik. Eftersom ingen av oss kommer någonstans så tillkallas personal med 20 servetter. 

Som tur är kommer nästa problem först när brickor & skräp är insamlade. Har den lilla killen bajat på 10 000 meters höjd? Mannen skickar den lilla killen upp i luften för att kunna lukta i höjd med hans rumpa... Bara det att mannen hade glömt att han sitter i ett litet plan, med 

väsk-förvaring ovanför huvudet. Donk. Lilla killen börjar gråta med blöjan full & 3 gradens hjärnskakning. (Överdriver en aning...)

Bussturen går för övrigt smärtfritt & vid 14 tiden når vi hotellet. Nu väntar 1 vecka i detta paradis & här ska njutas. 

Keep in touch!